Bara kärlek kan krossa ditt hjärta av Gunnar Ardelius

De stillsamma lägesbeskrivningarna definierar huvudkaraktären Morris värld och utgör romanens kärna. Morris känns lite urvuxen sin gymnasiekavaj och uppfattas som äldre. Pappans slanguttryck är roliga och sätter sig. ‘Sprall’… Mamman är sympatisk men hon tar alldeles för mycket skit från sonen som blir oberäkneligt förbannad på henne då och då. Däremellan har de det mysigt tillsammans, fikar och äter mat. Ser på teve, promenerar. En del av deras umgänge kretsar kring hennes förstoppning. Detta är på ett plan ett meningslöst inslag, men det passar in och förstärker romanens speciella ton. Mamman tydliggörs som maktlös, snäll och tragisk. Hon är ett offer som Morris får dåligt samvete av. Omslaget är bra och associerar till löpningen tillsammans med pappan, vilket spelar en viktig och ödesdiger roll i boken.